Igår blev det i alla fall en Rasten-tur, årets första till fots. Eller, lite fusk, åkte bil med Hanna och barnen upp. Blev bjuden på middag och fick natta min finaste guddotter innan jag snörade på mig springskorna och skuttade ut mellan vattenpölarna på gården.
På vägen var all snö borta, men långt ifrån torrt. När jag kommit en bit ner i backen började jag undra hur dålig form jag egentligen är i?!? Fötterna kändes BLYTUNGA för varje steg. Insåg då att jag visst hade ett tjockt lager lera under varje fot... Bort med leran och simsalabim rullade benen på som sig bör när det bara är nerför :)
När vi två timmar tidigare åkt upp med bilen sken solen så fin. Nu tornade svarta moln upp sig på himlen och jag kände på mig att inte bara fötterna skulle vara blöta innan jag kom hem... Dropparna började falla och bildade mörka prickar på min snygga lila springjacka. Men det var bara att fortsätta lubba, jag skulle ju hem.
Ibland är tankarna ockuperad med diverse när jag är ute och motionerar, ibland vill de bara glida in på hur jobbigt det är :( För att få något annat att tänka på brukar jag räkna (undra om det kom med modersmjölken..). Jag kan räkna stavtag, fotsteg eller trottoarstenar, men för det mesta räknar jag gatlysen. Upplysningsvis kan jag berätta att Vallsundsbron (1540 m) lyses upp med 124+124 lampor. Om någon undrar så är det ca 50 gatlyktor räknat från brofästet bort till avfarten mot Rasten och lika många från andra brofästet till S. Strandvägen 3B. Och om du inte bryr dig alls, så vet du nu det ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar