lördag 9 april 2011

Vårvindar friska

Bara två månader kvar till TjejVättern, vägarna är helt bara och det är hög tid att börja träna!Årets första lite längre cykeltur skulle som så många andra gå till byn Rasten, ni vet, den vid masten. Är ju som alltid lite lättare att komma iväg när det finns ett mål annat än träningen i sig. Efter morgonpromenaden visste jag att det blåste på rätt bra (faktiskt mer än vanligt för att vara Östersund...) och regnet hängde som i luften. Satt i soffan och åt mellis, just då ville jag inget hellre än stanna där, dra filten upp till hakan och fortsätta dricka honungsvatten. Men, nu hade jag ju sagt att jag skulle hälsa på och jag kan ju inte hålla på ändra mig heller, eller? Så sagt och gjort, på med yllesockar, värmande mammelucker och toppluva (och hjälm såklart!). Nu skulle här cyklas.

Erfarenheten sedan morgonen sa mig att jag borde ha medvind från mig bort till Annersia (andra sidan vattnet). Nu vet vi ju att mitt lokalsinne och allt därtill är lika borta som Atlantis, dessutom är det ju sällan vindar och väder beter sig som förväntat. Med andra ord, de 1540 metrarna över Vallsundsbron bekämpades i kraftig sidovind från höger, med kastbyar som nästan slängde ut mig i vägbanan.

Började räkna väglysen: ett *kändes som en evighet* två *bara 123 kvar till toppen* tre *jag vill vända hemåt* fyra *eller var det fem?*. Då börjar jag plötsligt känna något hårt på högerkinden. Snö? Regn? Hagel? Eller ispartiklar från sjön som blåser upp? Jag vet inte, oskönt var det. Vet att jag tänkte att värre än så här kan det väl ändå inte bli. (ja ja, jag vet, motvind hade varit värre)

Jag tog mig i alla fall över bron. Och med ömmande rygg och trötta ben lyckades jag också ta mig uppför backarna till mitt mål. Klev av cykeln och benen kändes som spaghetti, men jag var framme! Och efter den här premiärturen kommer väl fortsättningen bara att gå lättare, eller? Tror ni förresten jag tvekade när jag sedan erbjöds skjuts hem? :)

PS Kollade in på klart.se närjag kom hem, enligt prognosen var vindstyrkan ca 9 m/s med byar upp till 20!

2 kommentarer:

  1. bra jobbat! som sagt, det svårtaste att träna är skallen som är lat av naturen och tycker att mycket är jobbigt....ja eller iaf min säger sådana saker till mig...
    säller mig snart till dig, då förhoppningsvis förkylningen snart ska vara besegred. ser fram emot att cykla. fick minsann cykelbyxor med vaddering i födelsedagspresent!
    kram , p.s. tack för er fina present!! d.s.

    SvaraRadera
  2. Snyyyggt! Du får recensera och berätta om de är nå bra att ha :)
    Vassego!

    SvaraRadera